Återigen får slumpen och ödet tillsammans ställas mot väggen i mitt huvud. För vem är det som har varit framme denhär gången?
Det började i skrivandet och samlandet och under tiden läste jag på om Linnés resor i Sverige. Olika trådar har intresserat mig efter detta och ett undersökande arbete har tagit fart. Det jag sökt är någonslags gemensam nämnare för de olika trådar jag har dragit i. Kvinnliga pionjärer (Fredrika Bremer/Maria Sibylla Merian och 8 namn till.) inom tillsynes mansdominerade yrkesområden. Platser som Linné besökt och skrivit om. Resandet och skrivandet. Blommor. Jag dras till det floristiska som det nog är svårt att låta bli, även lite till "mans". Men varför i just detta arbete?
Så jag besöker Botaniska trädgården i Visby och blir fotograferad med statyn av Linné. Jag går vidare och förundras över denna man och dessa växters namn. Jag stannar och lyssnar på en gotländska, en guide för ett gäng turister som tagit sig till rosträdgården. Jag stannar vid en ros och en dam kommer fram till mig och ber mig lukta på den. Hon säger: Ursäkta, men jag ville inte att du skulle missa denna underbara doft, jag har kommit tillbaka idag bara för att få lukta på den igen!
Rosen är Fredrika Bremer och om inte hon är svaret så är jag säkerligen nära nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar