Tipex

Det sägs, det fanns en hemlig sång
som David sjöng för Gud en gång
Men sånger får väl sällan dej att jubla
Den går så här: från kvart till kvint
Från moll till dur, sen tillbaks igen
Och plötsligt kan man höra halleluja
Halleluja…

Din tro var stark men krävde svar
Hon stod där naken som hon var
Du såg henne, sen föll du som en fura
Hon band dej vid en trasig stol
Hon slet ditt hår, hon rev din tron
Sen fick hon dej att kvida Halleluja
Halleluja… 

Jag har varit här förut 
i samma rum, i samma hus
ensam, utan aning om vem du var 
Nu ser jag dej marschera fram 
Men kärleken är inte nån revansch
Den är ett kallt och sprucket Halleluja
Halleluja…

Det fanns en tid, jag minns den väl
Du ville visa mej din själ
De’e inget du har nån större lust med nu va’ 
Och när jag rörde mej i dej
så rörde jord och himmel sej 
och varje flämtning var ett Halleluja
Halleluja…

Du säger att jag stal hans namn
förgäves, om det nu är sant
Än sen, det kan väl knappast du förbjuda
I varje ord finns ljuset gömt
som längtan, eller hopplös dröm
ett heligt eller brustet Halleluja
Halleluja…

Jag ville väl men gjorde ont 
Min mun var full men mitt hjärta tomt 
Men jag svär, dej har jag aldrig velat lura
Fast allt blev fel och falskt och fult
när jag nu står inför min Gud 
så kan jag bara ropa Halleluja
Halleluja…