"Ta aldrig rast, ät lunch på din plats"

Ja, det var ju ursprungligen det spelkort (förhållningssätt) jag fick på sommarkursen Spelets Regler i somras. Tycker mig ana en viss tentaångest komma krypande med samma uppmaning...tur att man är bland vänner och bra kurskamrater.

Som synes är känslorna blandade inför tentan...

Innesittarmåndag och regnet utanför

Var måndag och onsdag spenderas vanligtvis till hälften i föreläsningssalen, till hälften med näsan i böckerna och datorn. Jag skulle egentligen ha avslutat dagen med tre timmars röstutbildning (jag är med i ett röstprojekt för blivande lärare som drivs av ett forskningsteam här i Göteborg) men kände att min röst inte höll för det, så jag ska dit om ett par veckor istället. Istället satt jag uppkrupen i soffan med Sex and the city-boxen. Oslagbart när det regnar ute. 

Jag vill dela med mig:

Till höger i min blogg kan man se att jag länkar till några av mina favoritsidor. Ganska fjuttig lista än sålänge tills jag har luskat ut det nya utseendet i bloggen. Jag har nog ett femtiotal favoritställen jag vänder mig till i denna world wide web. Platser som fyller olika funktioner och syften för sina läsare, så som för mig. Bakom många, nej bakom de flesta sidor står starka men bräckligt erfarna, unga, men å så kloka kvinnor. Jag fyller på denna spalt med länk-kärlek allt eftersom, för än överensstämmer den inte direkt med min dagliga rutin av bloggläsande.

MEN sålänge vill jag presentera er för den blogg som också var den första jag började följa, nämligen DENHÄR. Detta är länken till Emelie Ohlsson, en tjej vars blogg jag började läsa när Emelie fortfarande mest skrev om känslor och tankar, vardagen som blev efter det att hon varit med om tsunamin i Thailand, i vilken hon tragiskt nog miste sin syster.

Emelies blogg har sannerligen bytt skepnad några gånger. Det var nog hennes träffsäkra texter som band hennes läsare till bloggen och idag säkerligen hennes bilder. Inte nog med att hon har en välbesökt blogg så försörjer hon sig som fotograf och driver en egen tidning, en sån resa! Bloggen besöker jag när jag tror att hon har lagt upp fina bilder från ett bröllop, när jag vill ha lite glans och spets på min tillvaro eller bara muntras upp en grå vardag.

Heja duktiga tjejer! Heja länk-kärlek!

Nu i frid.

Detta inlägget var tänkt för att uppmärksamma något sorgligt. Men så svårt det är att skriva. Detta att det nu finns en make, pappa, morfar och gammelmorfar för lite på jorden. När någon man känner, och än hellre när någon man håller kär förlorar en närstående går tankarna till ens egna, som redan farit. Det är oundvikligt... och kanske välbehövligt. 

Click for source

LCHF - mellis (och russinfusk)

Tankar om Söndag

När jag var liten spenderades söndagmorgonen framför amerikansk ungdomstv, det var så spännande för jag hade just lärt mig hänga med i texten. The secret world of Alex Mack. Vilken tjej tyckte jag! Bara lite till! gormade jag ut till köket där mamma stått och kallat på mig att hoppa in i duschen. Söndag efter söndag, avsnitt på avsnitt...jag minns att klockan hann bli både ett och två innan jag kom i duschen. 

På söndagarna har det sällan funnits några måsten. När jag var liten, och sen dess var söndagen då man gjorde en utflykt, och oavsett vad det var, litet som stort så var det med ett lugn. Det ligger något i att efter att inte ha gjort något, inte göra något igen, med de man håller närmst. 

källa

När jag blev lite äldre pratade man om söndagsångest. En såndär dag som man inte kan göra något av för att måndagen är för nära inpå. Winnerbäck satte soundtracket på denhär dagen och nu när jag sitter här en söndag undrar jag i när dendär typen av söndag rann ut i periferin. 

Kanske var det när jag flyttade hemifrån som man längtade till att det skulle bli måndag?

För att alla morgnar är såhär vackra i Dals Långed?

Eller, för de åtskilliga timmar spenderade på Stormen i vår lilla Jane Austenklubb.

Hur som helst så är söndagen den nya fredagen, nej nu tog jag i, men ni förstår nog. 

Min bästa röda tråd är mintgrön