Jag har respekt för mitt arbete. Jag tror det är viktigast av allt. Som att ta ansvar för sina idéer.

Jag vill rekommendera en väldigt bra bok. Det kan vara den enda en bildlärare behöver läsa. 

Din egen skissbok. Servetten i köket med skisskladd på. Samlade anteckningar från föreläsningar. Det som gör att du vet hur just du jobbar. Samla. Visa. 

Nåväl. Det finns en publicerad bok jag vill rekommendera med. Jag älskar den. Skulle jag vakna upp mitt i natten och lägenheten stod i brand hade det varit just den boken jag räddat om jag bara kunde rädda en ur bokhyllan. 

Drawings from life - The journal as art

Jag limmar in det som egentligen redan fastnat.

föresten, tror ni man är trött om man vid två tillfällen försöker limma med korken på? 

Satt och funderade på vad det var som saknades. Just det. Dagens plats. Mitt undersökande arbete. Mitt görande denna sommaren. Vart tog det vägen?

Jo, när jag satt och skrev brev i Italien så kom jag ju på något. Jag kom på att jag vill visualisera min process. Synligöra den. Och när jag borstade tänderna i morse kom jag på just hur. Dagens plats är numera överflödig för processen. Det känns nämligen som att jag kommit fram, även om man aldrig kommer fram riktigt helt då det alltid finns nya vägar att gå så kan jag sätta ner foten här och nu och se tillbaka på processen.

Det är alltså dehär jag tar mig an nu men ska inte glömma bloggen för det. Det är här jag slår mig ner:

Dagens plats

- Postat från café i gränd.

Dagens plats

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Vienna airport

Dagens plats

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Café dali Göteborg

Q: Var eller i vad möts jag och Fredrika Bremer förutom att hon är namnet på min ros?

A: "År 1821 begav sig Fredrika tillsammans med familjen och betjänten iväg på en resa i täckvagn ner till kontinenten, en så kallad uppfostringsresa för unga damer och herrar som skulle ta lärdom av språken och den kontinentala kulturen. Familjen besökte Tyskland, Schweiz, Frankrike, och Nederländerna. I Paris där de stannade en längre tid fick hon insikt i stadens sociala verksamheter, en erfarenhet hon tog med sig. Efter hemkomsten 1823 deltog hon i Stockholms sällskapsliv eller fördrev tiden med att brodera, konversera, läsa dikter och andra för en ung dam lämpliga sysslor. "Broderande på en evig och grå halsremsa domnade jag alltmer, det vill säga i mina livligare krafter, i min håg att leva", skrev hon i sin dagbok. Förutom att skriva studerade hon naturen och tecknade gärna och hon fann ett lugn och en tillfredsställelse i att spinna, medan hennes främsta kall tog sikte på att försöka hjälpa de socialt utstötta." Källa