Nog för att jag kopplar mellanmål och toalettbesök till gestaltningen (ja precis allt!) men denna morgon känns så typiskt bra. Sådär typiskt trygg. Som att vakna upp och få fortsätta drömma, fast drömmen är ingen dröm.
// Barnet
- välkommen till bloggen!
onsdag 18 maj 2011
tisdag 17 maj 2011
Landgång
Igår drog jag en lättnadens suck när jag tittade tillbaka på vad jag gjort. Med lite hjälp från vänner kan man gå i mål. Eller i mål går man väl aldrig, men jag är nu på en väldigt nöjd plats, efter mycket suckande i arbetet.
Nu är bara frågan hur man ska ställa ut alla delar...Utställning? Redovisning? Presentation? Samling? Symboliskt mönster? Förhållande? Relation till andras arbeten?
Nu är bara frågan hur man ska ställa ut alla delar...Utställning? Redovisning? Presentation? Samling? Symboliskt mönster? Förhållande? Relation till andras arbeten?
måndag 16 maj 2011
lördag 14 maj 2011
Sommarlovs-spring i bena'
Dendär trygghetskänslan kommer när jag inte behöver hålla i trådarna, ansvara för festen, utan allt rullar på ändå. Gärna ska det vara att man har mycket roligt framför sig, inte så många måsten, nej helst inga alls när jag tänker efter. Lite som nu, fastän man har ansvaret att faktiskt leverera något på redovisningsdagen. Men det är så mycket roligt som ligger i löparspåret, och snön är bortskottad om man säger så. Det gör inget om det är lite kallt, det kommer rulla på fint liksom.
Dendär ansvarslösheten ligger alltså inte i att vara fri och lös inför det runtikring utan kommer ur tryggheten att det finns något runtikring som håller uppe tillvaron. Jag fyller år snart och ämnar inte ha något större kalas, just nu längtar jag bara efter att få träffa min familj och för att öppna det paket från M som alla vet vad det är utom jag. Sen kommer upploppet i gestaltningsarbetet, dags att tråckla ihop det jag brett ut och titta tillbaka på vad det faktiskt är jag gjort dessa 6 veckor. Efter det kommer långhelg och roadtrip till Västmanland för grill, bakning, tjo och tjim och dop. Veckan därpå bär det av mot grönska och folkmusikstämma, bara tanken på att inleda sommaren på detta vis ger mig samma känsla som när pappa hämtade mig från avslutningen i sjuan och jag hade ett två månader långt sommarlov framför mig och behövde inte bry mig om nånting mer än vilken baddräkt jag skulle ha med mig till Öland ikväll.
En vuxen är alltid någons barn, trots allt och jag tänker att Fan ta alla jävlar till föräldrar som inte gett sina barn det jag haft som barn.
Dendär ansvarslösheten ligger alltså inte i att vara fri och lös inför det runtikring utan kommer ur tryggheten att det finns något runtikring som håller uppe tillvaron. Jag fyller år snart och ämnar inte ha något större kalas, just nu längtar jag bara efter att få träffa min familj och för att öppna det paket från M som alla vet vad det är utom jag. Sen kommer upploppet i gestaltningsarbetet, dags att tråckla ihop det jag brett ut och titta tillbaka på vad det faktiskt är jag gjort dessa 6 veckor. Efter det kommer långhelg och roadtrip till Västmanland för grill, bakning, tjo och tjim och dop. Veckan därpå bär det av mot grönska och folkmusikstämma, bara tanken på att inleda sommaren på detta vis ger mig samma känsla som när pappa hämtade mig från avslutningen i sjuan och jag hade ett två månader långt sommarlov framför mig och behövde inte bry mig om nånting mer än vilken baddräkt jag skulle ha med mig till Öland ikväll.
En vuxen är alltid någons barn, trots allt och jag tänker att Fan ta alla jävlar till föräldrar som inte gett sina barn det jag haft som barn.
fredag 13 maj 2011
Sätta ner fötterna
En tung vecka hade också sitt slut, tydligen (vid handledningen ungefär). Jag tjuvlyssnade på Fridas handledning där hennes handledare sa att hon ju redan byggt ihop bollen i huvudet, vad skulle det ge henne att bygga den fysiskt nu?
Det kändes som lösningen på mitt problem denhär veckan, så jag lugnade ner mig i stressen att färdigställa min kub och tog upp det på handledningen. Fick klartecken från Anna att det ju var självklart att jag skulle gå vidare nu. Dehär med processer alltså.... Det är så uträknat och uttänkt att vi ska jobba i 6 veckor, hinna misslyckas för att sen sätta ner fötterna och finna svar. Att vi har handledning en gång i veckan är också sådär testande. Åtminstone för mig, så har det fungerat som så att jag en dag innan handledning verkligen behövt handledningen...
Min kub har nu blivit något annat, eller kan en kub vara en nedbruten kub? En trasig kaffekokare är väl fortfarande en kaffekokare? Kuben är i många delar, med andra ord. Delarna har blivit något annat. Trygghetsartefakter, skyddande smycken och ljusgos.
Det kändes som lösningen på mitt problem denhär veckan, så jag lugnade ner mig i stressen att färdigställa min kub och tog upp det på handledningen. Fick klartecken från Anna att det ju var självklart att jag skulle gå vidare nu. Dehär med processer alltså.... Det är så uträknat och uttänkt att vi ska jobba i 6 veckor, hinna misslyckas för att sen sätta ner fötterna och finna svar. Att vi har handledning en gång i veckan är också sådär testande. Åtminstone för mig, så har det fungerat som så att jag en dag innan handledning verkligen behövt handledningen...
Min kub har nu blivit något annat, eller kan en kub vara en nedbruten kub? En trasig kaffekokare är väl fortfarande en kaffekokare? Kuben är i många delar, med andra ord. Delarna har blivit något annat. Trygghetsartefakter, skyddande smycken och ljusgos.
Brosch
Föregående inlägg visar min Nonno o Nonnas grav. Inte så mycket för att visa upp den, som för att visa på kopplingen mellan mina skyddsblommor (också på bild) och blommor på italienska gravar. Jag fick en sån känsla när jag satt ihop blommorna, att jag kände igen detta...men varifrån? Jo, kyrkogården såklart, så jag bad pappa skicka ett par bilder och visst, där är dem.
torsdag 12 maj 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)